Ni är alla personligheter, med stora och små egenheter som att glömma vad ni heter... Ibland kan man bli galen av alla påhitt men kan ändå inte tänka sig att leva utan er. Tyvärr så kommer förr eller senare dagen då ni inte längre finns i vardagen, i den direkta närheten.
Skålen står halvtom i sitt hörn, vattenpölarna torkar sakta in och mjukisdjuren ligger slarvigt spridda runt golven. Den punkterade fotbollen har landat på släpvagnen och pipleksakerna har tystnat. Sanden och hundhåren landar sakta, samlas längs gångstråken som åskådare längs en rallybana.
Å vad man kan sakna blicken, nosen, ljudet av tassar, härliga drömljud i natten och en varm ullig och pålitlig kompis.
Tack för att vi fick vara Din vän...